Mätning av vattenståndet

Mareografen i Helsingfors. Foto: Hanna Boman.
 

Meteorologiska institutet mäter vattenståndet vid finska kusten med fjorton stationer, så kallade mareografer. Mareograferna befinner sig tillräckligt nära varandra så att vattenståndets variationer kan beräknas relativt noggrant längs hela finska kusten.

Mätningsverksamheten startade 1887 i Hangö och 1904 i Helsingfors. De övriga stationerna grundades på 1920-talet, förutom stationen i Raumo 1933 och i Borgå Emsalö 2014. I början skedde registreringen med hjälp av en pappersskrivare och mätningarna avlästes en gång i månaden. Numera samlas observationerna upp i realtid från digitala automatiska registrerings- och lagringsapparaturer.

Vattenståndet mäts i en djup brunn som befinner sig under mareografbyggnaden och står i förbindelse med havet genom ett smalt, tillräckligt djupt liggande förbindelserör. Rörets funktion är att utesluta vågornas inverkan på vattenståndet. I mätningsbrunnen stiger och sjunker en flottör tillika med vattenytans förändringar. Flottörens rörelse förmedlas via en hålremsa av stål och en omkodare till registreringsapparaten. Hålremsan är försedd med en motvikt.

Mareografen avvägs en gång per år mot en fixpunkt för att säkerställa vattenståndets exakthet. I planeringen av dessa system har det lagts speciell vikt på funktionssäkerhet, underhåll och utvidgning.

Vattenståndsobservationerna används t.ex. för sjökartläggning, sjö- och kustområdenas byggnadsverksamhet samt hamn- och farledsplanering. De realtida observationerna hör samman med sjösäkerheten och de behövs för sjöfarten. Vattenståndsobservationerna utnyttjas för att utveckla prognosmodeller. Prognoserna underlättar t.ex. förberedelserna vid eventuella översvämningar vid kusten. Med hjälp av långa tidsserier forskar man i klimatförändringens inverkan på Östersjöns vattenstånd samt landhöjningen efter istiden.

Vattenståndet fås via internet, radio, text-tv, dagstidningar och mobilvädertjänster samt servicenumren. Vattenståndsvärden baserar sig på det så kallade teoretiska medelvattnet. Det teoretiska medelvattnet är en årlig prognos gjord för praktiska ändamål utgående från det långvariga vattenståndets medelvärden. I detta medelvärde har man tagit i beaktande landhöjningen och vattenståndets långsamma höjning. På grund av dessa förändringar är det teoretiska medelvattnet inte konstant.

 

16.8.2016