Vårt mål är ren luft och ett tryggt klimat – flaggskeppsprojektet för atmosfären och klimatet förenar klimat- och luftkvalitetsforskningen på ett unikt sätt
Bild: astudio/ShutterstockAtmosfär- och klimatkompetenscentret ACCC (Atmosphere and Climate Competence Center) är ett flaggskepp för forskning som finansieras av Finlands Akademi och vars mål är att öka förståelsen av klimatförändringen och luftkvalitetens försämring.
Flaggskeppet leds av Helsingfors universitet, de andra partnerorganisationerna är Meteorologiska institutet, Östra Finlands universitet och Tammerfors universitet. Kärnan i verksamheten är högklassig forskning samt ekonomiska och samhälleliga genomslag, som baserar sig på forskningen.
"Flaggskeppets mål är att få ut mer av forskningen än bara vetenskap. Detta innebär att forskningsresultaten i stor utsträckning ställs till företagens, gemenskapens och beslutsfattarnas förfogande", summerar akademiprofessor Ari Laaksonen, som är vice direktör för flaggskeppet och leder Meteorologiska institutets andel.
Klimatet och luftkvaliteten är sammankopplade
Flaggskeppets aktörer har gedigen erfarenhet av klimat- och luftkvalitetsforskning, och i flaggskeppet har de olika forskningsteman sammanfogats på ett unikt sätt. Forskarna utreder till exempel hur luftkvaliteten förändras när klimatet förändras, och hur de åtgärder som vidtagits för att förbättra luftkvaliteten påverkar klimatet.
Dålig luftkvalitet och klimatförändringar som orsakas av mänsklig verksamhet är globala utmaningar. ACCC:s forskning stöder såväl Finlands, Europeiska unionens, den större internationella gemenskapens, företagens och andra aktörers mål att stävja både klimatförändringen och försämringen av luftkvaliteten. Med hjälp av forskning stöder man även samhällets förmåga att anpassa sig till klimatförändringen.
Forskning i utsläpp från fartyg är ett exempel på hur forskning i luftkvalitet och klimatförändringen förenas. Svavelhalten i bränslen har minskats genom internationella bestämmelser, där målet är att förbättra luftkvaliteten och minska på skadliga hälsoeffekter.
"Att minska svavelhalten i bränslen kan dock påskynda klimatförändringen, eftersom svavelpartiklarna eventuellt har bidragit till att kyla ner klimatet", beskriver Ari Laaksonen.
Forskningen har visat att mängden svavelpartiklar som hamnar i atmosfären har minskat, och nu behöver vi utreda hur betydande detta är. Detta arbete förutsätter modeller som beskriver klimatet och svavelpartiklarnas kylningseffekt tillräckligt noggrant. Tills vidare har resultaten från olika modeller avvikit betydligt från varandra, men efter att ärendet blivit aktuellt har flera forskningsgrupper satt sig in i frågan, så resultaten preciseras eventuellt inom den närmaste framtiden.
Vi söker metoder för att verifiera kolbindning
ACCC bedriver forskning inom tre forskningsprogram. Det första fokuserar på skogarnas och jordbrukets kolsänkor och hur man kan verifiera kolbindningen i marken. Det andra forskningsprogrammet omfattar växelverkan mellan luftkvalitet och klimatet, där särskilt städerna spelar en viktig roll. Det tredje behandlar effekterna av klimatförändringar och anpassningen till dessa. Under flaggskeppets tre första verksamhetsår publicerades nästan 1 300 referentgranskade vetenskapliga forskningsartiklar inom dessa ämnen.
Ett av flaggskeppets centrala mål är att utveckla tillförlitliga och forskningsbaserade metoder för att verifiera kolutsläpp och kolbindning. Att alla tre av Meteorologiska institutets forskningsområden deltar i flaggskeppet: klimatforskning, meteorologi och havsforskning samt centret för rymd- och fjärranalys hjälper att uppnå målet. Till exempel när det gäller att verifiera kolbindningen har forskare i kolets kretslopp gjort mätningar på markytan, medan forskare inom fjärranalys har utrett kolsänkor och kolkällor med hjälp av satellitdata.
Ett av flaggskeppets centrala mål är att utveckla tillförlitliga och forskningsbaserade metoder för att verifiera kolutsläpp och kolbindning.
"För att stävja klimatförändringen är det viktigt att kunna bedöma och verifiera till exempel jordmånens och skogens förmåga att binda kol", förklarar Ari Laaksonen. "Våra forskare har utvecklat metoder med vilka man kan följa upp och verifiera kolsänkan i jordmånen som används för jordbruk. Forskningen producerar information om hurdana odlingsmetoder som främjar kolbindningen i marken."
I flaggskeppsprojektet har finansieringen inte öronmärkts för en viss forskning. Detta gör det möjligt för forskarna att arbeta smidigare än i vanliga forskningsprojekt. Som exempel nämner Ari Laaksonen attributionsforskning, som undersöker klimatförändringarna roll i extrema väderfenomen.
"Vi valde att lyfta fram attributionsforskningen som en tyngdpunkt i Meteorologiska institutets flaggskeppsforskning 2023. Tack vare flaggskeppsfinansieringen kunde forskningen inledas snabbt, och forskarna kunde koncentrera sig på att forska i ämnet", berättar Ari Laaksonen.
Utifrån forskningen kunde man med snabb tidtabell utreda till exempel klimatförändringens roll i den rekordvarma september 2023 och hur klimatförändringen påverkade kylan i början av 2024.
Att dela forskningsdata ger genomslag
Inom flaggskeppsprojektet har forskningens genomslag en särskild betydelse. Genom att föra dialog och samarbeta med företag, andra forskningsprojekt, den offentliga sektorn, medborgarorganisationer, beslutsfattare och medborgare främjas användningen och förståelsen av forskningsdata i samhället.
Till exempel inom forskningen om kolbindning i marken bedrivs ett nära samarbete med olika företag och jordbrukare. Med hjälp av samarbetet kan forskningen bedrivas i genuina miljöer och samarbetspartnerna får genast tillgång till forskningsdata.
En central del av ACCC:s verksamhet är genomslagsprogrammet, som styr samarbetet med samhälleliga aktörer. En av genomslagsprogrammets spetsar är Klimatuniversitetet (Climate University): ett nätverk av 11 universitet som erbjuder gratis webbkurser som är öppna för alla. Meteorologiska institutet har producerat kursen Living with Changing Climate vid universitetet. Målet med kursen är att ge deltagarna kompetens som de kan använda för att hjälpa företag och aktörer inom den offentliga förvaltningen att stävja klimatförändringen och anpassa sig till förändringar.
Meteorologiska institutet har också varit med och utvecklat specialistutbildningen för klimatsakkunniga tillsammans med Centret för atmosfärvetenskaper INAR vid Helsingfors universitet. Utbildningen som för första gången inleddes våren 2024 svarar på det ökade behovet av klimatexpertis inom olika branscher.
Samarbetet utvidgas utanför de bekanta nätverken
I flaggskeppet deltar cirka 450 forskare och sammanlagt ett tusental forskningsorganisationer runt om i världen. Det omfattande samarbetet förutsätter tydlig samordning.
Äldre forskare Tero Siili är Meteorologiska institutets forskningskoordinator för flaggskeppsprojektet. Hans uppgift är att skapa förutsättningar för att projektet ska kunna genomföras så smidigt och framgångsrikt som möjligt vid Meteorologiska institutet. Målet är att hitta samarbetspartner och aktörer som kan utnyttja forskningsdata även inom sådana sektorer som man traditionellt inte har samarbetat med.
"Flaggskeppsprojektets verksamhetssätt uppmuntrar att söka samarbetspartner även från andra sektorer än de traditionella", berättar Tero Siili.
I flaggskeppsprojektet deltar ett brett spektrum av intressentgrupper. Tero Siili anser att det har varit ögonöppnande att se hurdana kopplingar forskningen i naturvetenskaper kan ha. Till exempel behöver man juridisk kompetens för att bedöma och förstå betydelsen av internationella klimatkonventioners effekter och förpliktelser, samt betydelsen av verifieringsmetoder som forskarna har utvecklat.
I flaggskeppsprojektet är samarbetet med företagen mångsidigt och företagen varierar från stora företag till startup-företag.
I flaggskeppsprojektet är samarbetet med företagen mångsidigt och företagen varierar från stora företag till startup-företag. Flaggskeppsprojektets innovationsforum sammanför företag och ger dem möjligheten att tillsammans med andra aktörer utveckla nya innovationer i anslutning till klimatet och luftkvaliteten.
Evenemang ordnas för att dela information och kläcka idéer tillsammans
Olika evenemang spelar en stor roll i att öka genomslaget i flaggskeppsprogrammet. Det årliga, veckolånga evenemanget Impact week samlar flaggskeppets intressentgrupper i stor utsträckning. En serie forskningsseminarier och det årliga vetenskapliga mötet samlar ihop alla forskare inom flaggskeppsprojektet för att dela information om de senaste forskningsresultaten.
Klimatsäkerhetsfestivalen, som ordnades för första gången i september 2023, är ett utmärkt exempel på flaggskeppsprojektets sektorsövergripande tillvägagångssätt.
"Under evenemanget fördes en öppen dialog mellan en mycket mångsidig deltagargrupp om vilka säkerhetsrelaterade förändringar vi möter i framtiden, och därtill sökte man lösningar som kan genomföras redan nu", berättar Tero Siili.
Havsforskningen lyfter flaggskeppets segel ännu högre upp
Efter en framgångsrik första fyraårsperiod inleder ACCC-flaggskeppetsitt andra skede 2025. Då kan man förvänta sig ännu mer omfattande forskning, eftersom Meteorologiska institutets havsforskning kommer med.
Ari Laaksonen och Tero Siili ser fram emot samarbete även med andra flaggskeppsprojekt som Meteorologiska institutet deltar i. Flaggskeppsprojekten Digitalt vatten och Matematisk observation, bilddiagnostik och modellering, som inleddes i början av 2024, erbjuder tydliga kopplingar till klimat- och luftkvalitetsforskningen. Teman som förenar alla tre projekt är till exempel modellering av snötäcket samt kartläggning av växthusgaskällor och sänkor med hjälp av satellitobservationer och modellering.
Atmosfär- och klimatkompetenscentret ACCC (Atmosphere and Climate Competence Center)
Målet är att öka förståelsen för klimatförändringen och luftföroreningar.
Stöder internationella, EU:s och Finlands klimatmål genom att producera vetenskapliga data och göra dem tillgängliga för olika samhällsaktörer.
Genomförs av Helsingfors universitet, Meteorologiska institutet, Östra Finlands universitet och Tammerfors universitet.
Genomförs 2020–2028. Första skedet 2020–2024, andra skedet 2025–2028.
Under våren publicerar vi artiklar på vår webbplats där vi fördjupar oss i de flaggskeppsprojekt som Meteorologiska institutet deltar i. Tidigare publicerade artiklar: