Tidig snösmältning leder till ökad koldioxidbindning i skogar

6.10.2017 19:23

I en undersökning som leddes av Meteorologiska institutet sammanfördes satellitdata om snösmältningen med koldioxidmätningar. Skogarnas kolsänka ökar när snösmältningen sker tidigare.

Bild: Eija Vallinheimo

Bild: Eija Vallinheimo

"En färsk undersökning visar att fotosyntesen i de nordliga barrskogarna numera börjar ca 8 dagar tidigare om vårarna än för ungefär fyrtio år sedan", berättar forskningsprofessor Jouni Pulliainen vid Meteorologiska institutet. Samtidigt har primärproduktionen i de boreala skogarna ökat under den första halvan av året med 4–6 procent på tio år. Detta är en betydlig ökning i den globala kolsänkan, vilket för sin del motverkar klimatets uppvärmning. 

Meteorologiska institutet utför koldioxidmätningar och följer upp förändringarna i snötäckningen med hjälp av satelliter på norra halvklotet. I undersökningen sammanförde man på ett unikt sätt mätningar av koldioxidutbytet i skogsekosystem, klimatmodeller och satellitobservationer. Resultaten av dessa undersökningar hjälper oss förstå koldioxidbindningen i skogarna i den boreala barrskogszonen.

Kolets kretslopp i skogarna är en viktig del av klimatsystemet. Av de koldioxidutsläpp som kommer ut i atmosfären stannar knappa hälften kvar i atmosfären medan dryga hälften binds i skogar och hav. De boreala skogarna i norr är viktiga med tanke på kolets globala kretslopp, eftersom de fungerar som kolsänkor och kollager. 

Kollagret i skogarna ökar numera i många länder, eftersom mer koldioxid binds vid trädens tillväxt än vad som avlägsnas vid skogsavverkning, trädens förnaproduktion (då barr, löv, grenar och rötter förmultnar) och naturlig avgång av träd.

Skogarna är viktiga också med tanke på Finlands växthusgasbalans. Finlands skogar binder årligen mer koldioxid än vad som avlägsnas från dem. Av denna orsak växer skogarnas kollager – skogarna fungerar alltså som kolsänkor.

Undersökningen gjordes i samarbete med Helsingfors universitet och Finlands Akademis spetsforskningsenhet för atmosfäriska vetenskaper. Den är också en del av Akademiprogrammet för det arktiska området ARKTIKO, som finansierades av Finlands Akademi, och man använda data från många JCOS-mätstationer. En stor skara ledande internationella samarbetsparter deltog också i det här projektet.

Ytterligare information:

Meteorologiska institutet, forskningsprofessor Jouni Pulliainen, tfn 050 589 5821, jouni. pulliainen@fmi.fi

Helsingfors universitet, professor Timo Vesala, tfn 040 577 9008, timo.vesala@helsinki.fi

Registrerade journalister når artikeln direkt via denna länk: Registered journalists can directly access this article through this link: https://www.eurekalert.org/emb_releases/2017-10/potn-esa092717.php