Meddelandearkiv: 2014

Värmeböljan exceptionellt långvarig

15.8.2014 7:46

Värmeböljan fortsatte i år exceptionellt länge. Temperaturer över 25 grader har uppmätts varje dag sedan den sjätte juli åtminstone på en observationsstation. Värmeböljans negativa effekter på hälsan är ännu inte kända, men långtidssjuka och äldre personer som är hemma och på vårdinrättningar är särskilt utsatta för skadliga verkningar av värmeböljan.

Bild: Pentti Sormunen

Bild: Pentti Sormunen

Gränsen för värmebölja överskreds igår den 12 augusti, men idag är det osannolikt att vi uppnår sådana temperaturer, säger jourhavande meteorologen vid Meteorologiska institutet.  Om vi inte uppnår temperaturer över 25 grader idag kommer den sammanhängande värmeböljan att ha pågått i 38 dagar. Sedan 1961* har vi bara haft en lika lång värmeperiod som i år. År 1973 var värmeböljan också 38 dagar lång. I år var den högsta temperaturen i landet minst 30 grader i sammanlagt 22 dagar. Antalet dagar med över 30 grader var det största sedan 1961. Den längsta värmeböljan på de enskilda observationsstationerna inträffade den här sommaren i Utti i Kouvola och i Lepaa i Hattula, där det mellan den 17 juli och den 11 augusti förekom 26 dagar i streck med högsommarvärme.

Motsvarande värmeböljor också 2003 och 2010

När ett högtryck under en lång tid på sommaren är mer eller mindre stationärt över Finland kan temperaturen upprepade gånger stiga över 25 grader. En veckas värmebölja på en viss ort är inget undantag, men förekommer knappast varje sommar. En två veckor lång värmebölja är redan ovanlig och förekommer i medeltal en gång på tio år. Först när värmeböljan pågår i minst tre veckor talar man om en exceptionell värmebölja. Sedan 1961 har en sådan inträffat bara 1973, 2003 och 2010 före den här sommaren.

Värmeböljorna 2003 och 2010 påminner mest om den här sommaren.  I sommar och i juli 2003 omfattade värmeböljan hela landet. Värmeböljan 2010 omfattade närmast landets södra och mellersta del. I Lappland var medeltemperaturen i juli 2010 nära normal. År 2010 uppmättes emellertid högre temperaturer än under de här två åren, och då slogs värmerekorden på många orter.  Den 29 juli 2010 uppmättes den högsta temperaturen i Finland 37,2 °C någonsin på Joensuu flygplats i Libelits. Också i augusti nåddes ett nytt rekord för månaden när man uppmätte 33,8 °C i Puumala, Heinola och Lahtis. Den högsta temperaturen tills vidare denna sommar, 32,8 grader, mättes på järnvägsstationen i Björneborg den 4 augusti.

Heta dagar blir vanligare

I år har vi hittills haft 50 dagar med högsommarvärme, medan medeltalet per år är 36 dagar.  Största antalet dagar med högsommarvärme inträffade 2002, då de var 65 till antalet.

Somrarna i Finland har redan blivit varmare än tidigare, och den här utvecklingen kommer att fortsätta om utsläppen av växthusgaser fortsätter öka i snabb takt. De heta dagarna blir vanligare under sommaren och de heta perioderna blir längre. Antalet dagar med högsommarvärme uppskattas öka 3–4 gånger innan århundradets slut. "Mycket heta" dagar, med en dygnsmedeltemperatur på över 24 grader, förekom endast några somrar åren 1971–2000. I slutet av det pågående århundradet uppskattar man att mycket heta dagar redan förekommer oftare än vart annat år. "Enligt en uppskattning kommer vi att uppleva en juli månad som juli 2010 eller ännu varmare upp till en gång per 10–15 år i det förändrade klimat som väntas i mitten av århundradet. Likaså beräknas åtminstone en lika varm juli månad med 80 procents sannolikhet infalla före 2050", påpekar forskaren Kimmo Ruosteenoja vid Meteorologiska institutet.

Värmen orsakar allvarliga hälsorisker

Värmeböljor innebär en hälsorisk särskilt för äldre personer som bor hemma och på vårdinrättningar samt för kroniskt sjuka. Riskfaktorerna består av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar i andningsvägarna, diabetes, njursjukdomar, Parkinsons sjukdom, minnesstörningar samt mentala problem och missbruk.
Hälsoföljderna av den här sommarens värmebölja är ännu inte kända. "Det är mycket sannolikt att följderna är likartade som under somrarna 2003 och 2010", antar forskaren Virpi Kollanus vid Institutet för hälsa och välfärd (THL). Då ledde de långvariga värmeböljorna enligt undersökningar till flera hundra förtidiga dödsfall. Dödligheten bland personer över 75 år och personer som lider av kroniska sjukdomar av olika slag ökade särskilt.
Dödsrisken bland de äldre ökade kraftigare på vårdinrättningarna inom hälso- och sjukvården än på andra platser. Förklaringen torde ligga i att det är de allra svagaste och mest utsatta för de negativa effekterna av en värmebölja som är placerade på vårdinrättningar. Vårdinrättningarnas beredskap inför värmeböljor bör förbättras.

I Finland uppfattas värmeböljor inte som riskfaktorer

I Finland har värmeböljor inte traditionellt uppfattats som något viktigt hot mot folkhälsan. Utöver en förutseende och systematisk beredskap vid vårdinrättningarna behövs också en ökad förståelse av riskerna med värmeböljor bland allmänheten och beslutsfattarna. Meteorologiska institutets varningar för värmeböljor har som syfte att förbättra medvetenheten och beredskapen samt förhindra hälsoproblem.

"Beredskapen inför värmeböljor måste bli bättre, eftersom de allt flera värmeperioderna tillsammans med den åldrande befolkningen ökar värmeböljornas negativa effekter på hälsan", påminner en forskare vid THL.

Mer information:

Meteorologiska institutet
Väderprognos av den jourhavande meteorologen 24 h/dygn, tfn 0600 1 0600 (4,01 e/min + lna)
Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)

Institutet för hälsa och välfärd
Forskare Virpi Kollanus, tfn 029 524 6392, virpi.kollanus@thl.fi

Sommarens värmeböljor: http://ilmatieteenlaitos.fi/kesa-2014
Negativa effekter på hälsan av extrema temperaturer: http://ilmatieteenlaitos.fi/aarilampotilojen-terveysvaikutuksia

Värmeböljornas konsekvenser och beredskap: http://www.thl.fi/fi/web/ymparistoterveys/helle

*Sedan 1961 finns alla observationer i elektronisk form.