Extrema väderfenomen och klimatförändringen kräver beredskap och riskhantering
Bild: wildarun - stock.adobe.com.Världens ekonomiforum som sammanträder årligen i Davos bedömer alltid de framtida riskerna för världsekonomin vid mötena i januari. Det här året bedömdes den största risken för 2030-talet vara extrema väderfenomen och den näst största klimatförändringen.
År 2023 slogs oönskade rekord
År 2023 går till historien som det tills vidare till varmaste året. Enligt Meteorologiska världsorganisationen WMO uppnådde vi 1,45 grader Celsius högre temperatur än under förindustriell tid. Orsaken till detta var framför allt mänsklighetens användning av fossila bränslen, som har ökat explosionsartat efter andra världskriget och är en dominerande klimatuppvärmningsfaktor. Två tredjedelar av klimatproblemet beror på användningen av fossila bränslen, cirka en tiondel på utrotningen av icke-förnybara tropiska regnskogar och cirka en femtedel på metan från myrområden, risodling och nötkreatur.
En annan orsak till att nytt rekord slogs är den naturliga variationen i yttemperaturerna i Stilla havet. Under rekordåren 2023 och 2016 rådde den så kallade El Niño, då yttemperaturerna i havet var högre än normalt. De senaste tre åren rådde La Niña som tillförde kyla till området och därför slogs inte alla tiders globala värmerekord.
År 2023 uppnåddes igen nya rekord i halterna av de tre viktigaste växthusgaserna, det vill säga koldioxid, metan och kväveoxidul. Den överlägset viktigaste av dessa är koldioxiden, eftersom det tar upp till tusentals år innan den naturligt lämnar atmosfären, medan livslängden för den näst viktigaste metanen bara är 11 år.
Glaciärerna fortsätter smälta i till och med tusentals år
Världens bergsglaciärer smälter i allt snabbare takt. Enligt en uppskattning producerar en stor del av glaciärerna endast lite vatten i världens älvar i slutet av århundradet. Till exempel förlorades rekordstora över tio procent av den schweiziska glaciärmassan åren 2022 och 2023. Även smältningen av Grönland nådde ett nytt rekord förra året. Havsisen i det arktiska området fortsätter att smälta, men under de senaste åren har också det tidigare stabila istäcket i Antarktis börjat smälta och det nya minimivärdet överskreds 2023.
Glaciärerna beräknas fortsätta smälta i upp till tusentals år på grund av den redan höga koldioxidhalten i atmosfären, vilket bedöms leda till att havsvattennivån stiger från cirka en halv meter till en meter på ett århundrade.
Däremot är det möjligt att bryta den negativa trenden för väderfenomen, såsom värmeböljor, översvämningar, torka och tropiska stormar på 2060-talet, om vi lyckas uppnå en uppvärmning på 1,5–2 grader enligt Parisavtalet. Den skadliga trenden fortsätter i vilket fall som helst fram till 2060-talet och det finns ingen återgång till 1900-talets svala klimat.
Forskning och tjänster erbjuder lösningar på klimatförändringen
På begäran av FN:s generalsekreterare Antonio Guterres lanserade WMO projektet "Early Warning Services for All", vars mål är att förbättra vädertjänsterna i cirka hundra länder med en budget på 3,1 miljarder dollar före utgången av 2027. Cirka hälften av budgeten är avsedd att användas för att förbättra observationsverksamheten, vädertjänstinfrastrukturen och -kompetensen.
Meteorologiska institutet och finländska företag har ett utmärkt tillfälle att delta i detta projekt. Meteorologiska institutet har genomfört utvecklings- och konsulteringsprojekt i över hundra länder under de senaste årtiondena. Vaisala Oyj är återigen marknadsledande inom väderutrustningsbranschen.
Meteorologiska institutet har internationellt sett högklassig kompetens inom vetenskap samt väder- och havstjänster. Vi producerar omfattande tjänster och vetenskaplig information för samhällets behov. Behovet av tjänster och forskningsdata har ökat i takt med att klimatförändringen framskrider, säkerhetsmiljön skärps och samhällets väderkänslighet ökar.
Vi samarbetar också aktivt med företag inom väder-, rymd- och havsbranschen. Det finns en växande efterfrågan på vår kompetens i planeringen och driften av klimatvänliga energiformer. Aktörer inom jord- och skogsbruket behöver högklassig information om hur utsläppen av koldioxid, metan och kväveoxidul och sänkorna fungerar.
Kollegor i olika länderna har frågat vad hemligheten bakom vår framgång är. Mitt svar har varit ett exceptionellt utmanande klimat med snö och is samt Nikolai I:s beslut att grunda en institution 1838 i anslutning till Alexanders Universitet. Denna vetenskapsorientering har fortsatt och ökat fram till idag. Vi har lyckats utmärkt med EU:s forskningsprogram och Finlands Akademis utlysningar tillsammans med Helsingfors, Östra Finland, Uleåborg och Aalto-universitetet.
Meteorologiska institutet vidareutvecklar aktivt sina funktioner så att olika samhällsaktörer får högklassig information och tjänster som stöd för sina funktioner inom den privata och offentliga sektorn både i Finland och globalt.
Petteri Taalas
Skribenten är generaldirektör för Meteorologiska institutet. Han arbetade som WMO:s generalsekreterare 2016–2023.
