Graddagar

Graddagstalet beskriver behovet av uppvärmningsenergi för byggnader.

Graddagar 2018

IIIIIIIVVVIVIIVIIIIXXXIXIIÅret
Mariehamn54161663837558
Vanda59771267434736
Helsingfors56367163835547
Björneborg61069166338147
Åbo59769266236946
Tammerfors64674972639450
Lahtis63474071838045
Villmanstrand66475972337747
Jyväskylä68978975242263
Vasa65073171341650
Kuopio68879776243678
Joensuu69179278343791
Kajana716852814460110
Uleåborg73183676846199
Sodankylä890893849504151
Ivalo927842868521198
Uppdaterad 1.6.2018 11:29.

Månatliga medeltemperaturen 2018 (°C)

IIIIIIIVVVIVIIVIIIIXXXIXII
Mariehamn-0,4-5,0-3,64,312,6
Vanda-2,2-8,4-4,75,015,3
Helsingfors-1,2-7,0-3,65,014,5
Björneborg-2,7-7,7-4,44,314,5
Åbo-2,2-7,7-4,44,714,9
Tammerfors-3,8-9,8-6,43,914,4
Lahtis-3,5-9,4-6,14,114,1
Villmanstrand-4,4-10,1-6,34,414,5
Jyväskylä-5,2-11,2-7,33,013,7
Vasa-4,0-9,1-6,03,113,3
Kuopio-5,2-11,4-7,62,513,4
Joensuu-5,3-11,3-8,32,413,3
Kajana-6,1-13,4-9,31,711,8
Uleåborg-6,6-12,9-7,81,611,5
Sodankylä-11,7-14,9-10,40,210,2
Ivalo-12,9-13,1-11,0-0,48,9
Uppdaterad 1.6.2018 11:29.

Graddagar för jämförelseperioden 1981-2010

IIIIIIIVVVIVIIVIIIIXXXIXIIÅret
Mariehamn592567551406216343171353084325423803
Vanda682640586376146162211583484976254097
Helsingfors647612566383153111121253164645883878
Björneborg677633585389181263251713524976224161
Åbo663625575377161192181493384866084021
Tammerfors724675612400176285341923825296674424
Lahtis726677610395159204311913835286684392
Villmanstrand759699621403165225281843865466924510
Jyväskylä7857216464402064010562274145697184832
Vasa719666619424214295351923775266634469
Kuopio812741653445198317381944005717354825
Joensuu8267536654562163910472154165897524984
Kajana8647776954792515717752454416187855304
Uleåborg824742677465249479552244235937495057
Sodankylä946838760548345106491363165237228916180
Ivalo923819755557377146691473185237228756231
Uppdaterad 20.1.2014 8:13.

Normalåret för graddagstalen har bytts till den klimatologiska jämförelseperioden 1981-2010 och även korrigeringskoefficienterna har räknats för att motsvara det nya normalåret. Gamla jämförelsevärden kan beställas från Klimatcentralen.

Vad menas med graddagstalet?

Med hjälp av graddagstalet kan man standardisera uppmätt konsumtion av uppvärmningsenergi. Härigenom kan man jämföra energikonsumtionen för en viss byggnad under olika månader och år samt jämföra den karakteristiska energikonsumtionen mellan byggnader i olika kommuner.
Användningen av graddagstalet vid uppskattningen av uppvärmningsbehovet för en fastighet grundar sig på att energikonsumtionen är så gott som proportionell mot skillnaden mellan inne- och utetemperaturen.

Graddagstalet beräknas månatligen för 16 så kallade jämförelseorter. De är Mariehamn, Vanda, Helsingfors-Kajsaniemi, Björneborg, Åbo, Tammerfors-Birkala, Lahtis, Villmanstrand, Jyväskylä, Vasa, Kuopio, Joensuu, Kajana, Sodankylä och Ivalo. På beställning kan graddagstalet även uträknas för andra kommuner.

Hur räknas graddagstalet?

Graddagstalet räknas genom att för varje månad addera ihop den dagliga skillnaden mellan inne- och utetemperaturen. I allmänhet antas innetemperaturen vara +17 grader Celsius och som utetemperatur används dygnsmedeltalet. Graddagstalet för en månad är summan av graddagstalen för vart dygn och talet för ett år är summan av talen för var månad. Graddagstalet i medeltal för åren 1981-2010 används som jämförelsevärde, dvs som graddagstal för ett så kallat normalår.

Vid beräkning av graddagstalet beaktas inte dagar vars medeltemperatur på våren är över +10 grader och på hösten över +12 grader Celsius. Vid beräkningen antas således att uppvärmingen av fastigheterna avslutas respektive påbörjas då utetemperaturen stiger över respektive sjunker under nämnda gränser. Då temperaturobservationer saknas interpoleras dygnsmedeltemperaturerna.
 

1981-2010

De kommunspecifika koefficienterna som används för standardisering av konsumtionen av uppvärmningsenergi samt jämförelseorternas graddagstal för jämförelseperioden 1981-2010.

  • jämförelseperiod 1981-2010 csv
  • kommunspecifik koefficient csv