Meddelandearkiv: 2011

2010 ett exceptionellt väderår

3.1.2011 13:36

Året 2010 var något kallare än normalt för att det var så kallt i början och slutet av året. Man kommer att komma ihåg det här året för de exceptionella väderfenomenen, den kalla vintern och sommarens värmerekord och oväder.

Kuva: Marko Happo

Kuva: Marko Happo

Enligt Meteorologiska institutets statistik var medeltemperaturen i hela landet 1,3 grader, vilket är 0,6 grader under långtidsmedelvärdet. Ett så här kallt år har man inte upplevt sedan år 1987, då årsmedeltemperaturen var 0,1 grader.
Årsmedeltemperaturen varierade från 5 grader i landets sydvästra del till -3 grader i norra Lappland.


Nederbörden i hela landet var i genomsnitt ca 560 millimeter, vilket är ca 30 mm mer än vanligt. Årsnederbörden var störst på ett område mellan sydvästra Finland och Kajanaland, ställvis över 650 mm. Nederbörden var minst i västra Lappland, där den ställvis var under 450 mm. I jämförelse med långtidsmedelvärdet var nederbörden minst i landets östra del och vid västkusten.


Långa köldperioder under vintern

I början av år 2010 rådde kallt väder. Köldperioden hade börjat redan under föregående år. Vintern 2009–2010 var den kallaste sedan 1986–1987. Medeltemperaturen för december–februari var 3–5 grader lägre än medelvärdet för åren 1971–2000. Vinterns medeltemperatur i hela landet var -12 grader, då långtidsmedelvärdet är -8,9 grader. Vinterns medeltemperatur varierade från ca -7 grader i landets södra del till ca -14 grader i Lappland. Typiskt för vädret denna vinter var de långa köldperioderna, som ställvis hörde till de tre längsta köldperioderna under de senaste 50 åren. Den lägsta temperaturen under vintern och hela året var -41,3 grader och mättes i Kalliojoki i Kuhmo den 20 februari. Temperaturen har varit under -40 grader senast i februari 2007. Fastän nederbördsmängden var mindre än vanligt fanns det ovanligt mycket snö i landets södra del, för nästan all nederbörd kom i form av snö. Exempelvis i Helsingfors var det största snödjupet 74 cm och så här rikligt med snö fanns där senast vintern 1969–1970.

Hettan satte in redan i maj

Våren, dvs. perioden från mars till maj, var varmare än vanligt. Medeltemperaturen i hela landet var 1,7 grader, vilket är 0,9 grader mer än normalt. Den termiska våren vidtog i landets södra och mellersta delar i slutet av mars och även i största delen av Lappland genast i början av april. Det här är normalt i södra delen av landet men det skedde en månad tidigare än vanligt i Lappland. Det mest markanta i vårens väderförhållanden var den exceptionellt tidiga värmeperioden i mitten av maj. Mest heta dagar, alltså dagar med över 25 graders temperatur, förekom i Utti i Kouvola, hela åtta stycken. Det här är det största antalet heta dagar som har noterats vid en mätstation i maj.
Vårens högsta temperatur, 29,6 grader, mättes i Kronoby den 14 maj. Vårens nederbördsmängd var huvudsakligen större än vanligt. Nederbörden var ställvis två gånger större än i allmänhet den här tiden av året.

Rekordvärme och stormar under sommaren

Medeltemperaturen för sommaren, dvs. perioden från juni till augusti, var 14,9 grader, vilket är 1,2 grader högre än medelvärdet för åren 1971–2000. Medeltemperaturen var högre än vanligt till och med i mellersta Lappland, och i sydöstra Finland var avvikelsen nästan tre grader. I södra Lappland började den termiska sommaren rentav en månad tidigare än vanligt.


En exceptionellt het period inföll i juli och första hälften av augusti, och då slogs många värmerekord. Det viktigaste rekordet var det nya nationella värmerekordet 37,2 grader vid Joensuu flygplats i Libelits den 29 juli. Det tidigare rekordet, 35,9 grader, mättes i Åbo år 1914. Utöver det nationella värmerekordet slogs också nya rekord vad gäller månadsmedeltemperaturen: i Puumala var medeltemperaturen för juli 23,0 grader. Nytt rekord slogs också när det gäller antalet heta dagar (över 25 grader): i Lahtis hade man 28 heta dagar i juli. Den 24 juli var den enda dagen i juli då temperaturen inte steg över 25 grader vid någon av mätstationerna i Finland. Även för augusti fick man ett nytt värmerekord, 33,8 grader, som mättes den 7 augusti i Heinola och Puumala samt den 8 augusti i Lahtis. Det tidigare värmerekordet för augusti var 33,2 grader och det mättes i Sulkava år 1912.

Det varma vädret förde med sig också åsk- och oväder, som orsakade stor skadegörelse i skogar. De värsta stormarna som härjade under sommaren kallades Asta (29 juli), Veera (4 augusti), Lahja (7 augusti) och Sylvi (8 augusti). Asta for fram på ett område mellan sydöstra Finland och mellersta Österbotten, Veera, Lahja och Sylvi huvudsakligen i västra och mellersta Finland.

Det förekom ovanligt rikligt med åskväder år 2010. I hela landet registrerades ca 170 000 jordblixtar, vilket överskrider långtidsmedelvärdet med ca 30 000. De häftigaste åskvädren ägde rum i början av augusti. Antalet hagelobservationer var rekordstort i maj–september, och de kraftigaste hagelskurarna förekom i augusti.
Jämfört med långtidsmedelvärdet utgjorde nederbördsmängden endast hälften av den vanliga. Det förekom dock stora skillnader i nederbörden mellan olika områden. Sommarens och hela årets största dagliga nederbörd var 69,5 mm och mättes i Simpele i Rautjärvi den 4 augusti.

I november blev det snabbt kallare

Medeltemperaturen för hösten, dvs. perioden från september till november, var nära det vanliga i hela landet. Medeltemperaturen i hela landet var 2,1 grader, vilket är det samma som medelvärdet för åren 1971–2000. Det mest markanta i höstens väderförhållanden var den ovanligt kalla perioden som vidtog i mitten av november. I slutet av månaden slogs några lokala köldrekord för november. Exempelvis i Mariehamn mättes -20 grader, då det föregående köldrekordet för november var -18,5 grader år 1909. Höstens totala nederbörd var något större än vanligt i nordligaste Lappland och ställvis i landets mellersta delar, medan nederbörden utgjorde endast 60–70 % av den normala mängden i södra och mellersta Lappland.

Den köldperioden som vidtog i mitten av november fortsatte hela december. December var kallare än vanligt i hela landet. Det mest markanta i december var att det fanns så rikligt med snö vid sydkusten och i Kymmenedalen. I huvudstadsregionen var snödjupet exceptionellt stort för tidpunkten. I Kajsaniemi i Helsingfors överträffades nästan rekordet på 70 cm från år 1915 med snödjupet 67 cm den 20 december.

Mer information:

Jourhavande meteorolog 24/7  0600 1 0600 (priset 3,98 €/min + lsa)

Utredning om vädret, klimatjänst 0600 1 0601 (priset 3,03 €/min + lsa)