Landhöjningsfenomenet skyddar den finländska kusten från den stigande havsnivån, men inte i det oändliga

Havsnivån i världshaven stiger i allt snabbare takt, eftersom den globala uppvärmningen får glaciärerna att smälta och på grund av termisk expansion av havsvattnet. I Finland skyddas kusten från den stigande havsnivån av landhöjningen, men i framtiden kommer inte landhöjningen att ske tillräckligt snabbt för att motverka den stigande havsnivån helt. Riskerna för havsöversvämningar väntas bli värre i slutet av detta århundrade särskilt vid Finlands sydkust.

I en gemensam studie av Meteorologiska institutet och Aalto-universitetet, som nyligen publicerades, har man utarbetat nya prognoser för den framtida nivån på havsytan i Finland år 2100. När havsnivån stiger, ökar översvämningsriskerna längs Finlands sydkust under de kommande årtiondena. Vid Bottniska vikens kust är landhöjningen snabbare, men även där börjar havsnivån sjunka långsammare.

De största effekterna av den stigande havsnivån visar sig dock först efter år 2100. Om man inte lyckas minska utsläppen av växthusgaser, kan havsnivån i världshaven stiga med flera meter under århundradenas lopp. En så stor ökning får kännbara konsekvenser också i Finland. 

Utsläppsutvecklingen påverkar prognoserna för den stigande havsnivån

De färska prognoserna bygger på omfattande internationella forskningsdata och på resultaten av klimatmodeller. Utöver den stigande havsnivån och landhöjningen har man i prognoserna också beaktat specifika drag för Östersjöområdet, till exempel hur ett förändrat vindklimat påverkar vattenutbytet mellan Östersjön och Atlanten i de danska bälten.

Prognoserna har beräknats för tre olika utsläppsscenarier, som beskriver olika utvecklingsalternativ för människans utsläpp av växthusgaser i framtiden. Om de globala utsläppsminskningarna genomförs snabbt, stiger havsnivån i Helsingfors med ca 9 cm under detta århundrade. Motsvarande siffra för en utsläppsutveckling på medelnivå är 25 cm och för mycket kraftiga utsläpp 54 cm.

Landhöjningen är kraftigare längs Bottniska vikens kust, varför den sjunkande havsnivån till exempel i Vasa enligt den sannolikaste prognosen inte kommer att börja stiga ännu under detta århundrade. 

Glaciärerna kan smälta snabbare än förväntat

Det råder stor osäkerhet i fråga om prognoserna för den stigande havsnivån och den gäller särskilt de smältande inlandsisarna på Grönland och i Antarktis. De smältande isarna på Grönland påverkar inte nivån på havsytan i Finland särskilt mycket, eftersom den förändring av jordens tyngdkraftsfält som hör samman med den smältande glaciären motverkar stigande havsnivåer i närheten av glaciären. De smältande isarna i Antarktis påverkar däremot med full kraft.

Risken att glaciärerna i västra Antarktis smälter snabbare än förväntat har inte kunnat uteslutas helt. De nya prognoserna för den stigande havsnivån har också beräknats heltäckande för olika sannolikheter, så att man också kan beakta möjligheten att havsnivån stiger mer för de olika riskobjekten.

Ytterligare information: 

Aalto-universitetet Havu Pellikka tfn 050 499 1131 havu.pellikka@aalto.fi

Meteorologiska institutet Milla Johansson tfn 050 442 5442 milla.johansson@fmi.fi

Referens: Pellikka, H., Johansson, M. M., Nordman, M., Ruosteenoja, K.: Probabilistic projections and past trends of sea level rise in Finland, Natural Hazards and Earth System Sciences 23, 1613–1630, https://doi.org/10.5194/nhess-23-1613-2023, 2023.