Maj–augusti var mäthistoriens varmaste månader

6.9.2018 14:41

Torkan, värmeböljorna och skogsbränderna testade samhällets förmåga att agera i Finland och i övriga Norden.

Bild: Shutterstock

Bild: Shutterstock

Enligt Meteorologiska institutets statistik var sommaren, det vill säga juni–augusti, i år ungefär två grader varmare än normalt. En så varm sommar förekommer i Finland med 20–30 års mellanrum. På en del orter var sommaren ändå extremare än så. Exempelvis i Kajsaniemi i Helsingfors, vars station har en 174-årig mäthistoria, delar den här sommaren förstaplatsen med året 2011. I Tähtelä i Sodankylä var sommaren den nästvarmaste under stationens 118-åriga mäthistoria, enbart 1937 var sommaren varmare.

Om även maj tas med i sommarobservationen var sommaren som gått den varmaste i Finlands mäthistoria, både på de enskilda stationerna och sett till medeltemperaturen för hela landet. Medeltemperaturen för maj–augusti i hela landet var hela 0,3 grader varmare än det nästvarmaste året 1937.

Månadens högsta temperatur var 33,7 grader, vilket uppmättes i Klemetsö i Vasa den 18 juli. Det här är den nästhögsta temperaturen på åtminstone 60 år, endast den högsta temperaturen sommaren 2010 (37,2 grader) var högre.

Exceptionell högsommarvärme

Högsommarvärme, det vill säga temperaturer på över 25 grader uppmättes under ungefär 40 dagar i landets södra delar och vid stationerna i Lappland under runt 20 dagar. Beroende på ort var antalet dagar med högsommarvärme 10–30 fler än normalt. Bland de enskilda stationerna uppmättes flest dagar med högsommarvärme i Heinola, 46 dagar. Det här innebär tredje flest dagar granskat från 1960 och framåt.

Total uppmättes 63 dagar med högsommarvärme i landet, vilket är det nästhögsta antalet sedan 1960-talet. Endast 2002 uppmättes fler varma dagar, 65 stycken. I ljuset av statistiken är det möjligt att det kommer att förekomma dagar med högsommarvärme ännu i september.

Början av sommaren var mycket torr

I maj–augusti regnade det mindre än vanligt i landets västra del. Särskilt på det område som sträcker sig från Åland till Mellersta Finland var nederbördsmängden endast kring hälften av det normala, vilket är sällsynt. Motsvarande förekommer med i genomsnitt 10–30 års mellanrum. Vid några stationer i landets sydvästra del var sommaren rentav exceptionellt torr. Nederbörden var större än normalt huvudsakligen enbart i norra Lappland. Månadens största nederbördsmängd, 286,6 millimeter, uppmättes i Taivalkoski. Minst var den i Jomla på Åland, 77,6 millimeter.

Torrperioden började emellertid redan i maj och i landets västra del regnade det i praktiken knappt alls på över en månad. Den ringa nederbörden i kombination med den avdunstning som hettan orsakade fick terrängen och skogarna att bli väldigt torra under framför allt i början av sommaren. 

Augusti var varm

Enligt Meteorologiska institutets statistik var augusti 1–3 grader varmare än normalt. Den största temperaturskillnaden uppmättes i landets östra del där motsvarande väder i augusti förekommer en gång på 10–30 år. 

Månadens högsta temperatur, 32,9 grader, uppmättes den 2 augusti i Konnunsuo i Villmanstrand. Den lägsta temperaturen, -2,5 grader, uppmättes i Lompolonvuoma i Kittilä den 28 augusti.

Precis som resten av sommaren var också augusti torrare än vanligt i landets västra del där nederbördsmängden på sina håll understeg hälften av det normala. Nederbördsmängden i landets norra del översteg de genomsnittliga värdena, i Norra Lappland var nederbördsmängden till och med den dubbla i jämförelse med normalvärdena. Den största nederbördsmängden uppmättes enligt de preliminära uppgifterna till 143,3 millimeter i Angeli i Enare. Minst regnade det i Yttilä i Kjulo, 14,9 millimeter. Den största nederbördsmängden på ett dygn uppmättes till 64,4 millimeter den 2 augusti i Kaustby.

Antalet blixtnedslag i augusti var runt 61 000, vilket var dubbelt fler än normalt. Nästan alla blixtnedslag skedde under två dagar, den 2–3 augusti.

Att förbereda sig inför riskerna med klimatförändringen förutsätter internationellt samarbete

I de flesta av de nordiska och baltiska länderna har den gångna sommaren varit exceptionell. I till exempel Norge var sommaren den varmaste och torraste under en mäthistoria som sträcker sig tillbaka till 1900-talet. I Sverige slog medeltemperaturen i maj och i juni tidigare rekord och medeltemperaturen i landet överskred i en stor del av landet jämförelseperioden 1961–1990 med över fyra grader. I Lettland var maj månad den varmaste under mäthistorien och även juni och juli var varmare än normalt. Torkan, värmeböljorna och skogsbränderna testade samhällets förmåga att agera i de flesta nordiska länder. Island fick däremot ställvis exceptionellt mycket regn.

Vädret varierar mycket från år till år i Norden och i Baltikum. I framtiden kommer vintrarna att vara mildare med mindre snö och kalla perioder kommer att bli mer sällsynta. Sommartid kommer det att bli vanligare med värmeböljor och torka. Klimatförändringens inverkan på hur ofta lågtrycken uppträder och på hur lång tid högtrycken varar kan utöver detta förstärka förändringarna i vädret.

"Exceptionella väderfenomen kommer att inträffa allt oftare i framtiden. Därför bör samhället förbereda sig på ett förändrat klimat där väderfenomen som nu ses som undantag, som värmeböljor, skyfall eller översvämningar i städerna, kommer att bli allt vanligare", säger Meteorologiska institutets generaldirektör Juhani Damski. "Vädret och klimatförändringen är globala fenomen. Av den orsaken behöver vi ett brett internationellt samarbete." 

Generaldirektörerna för de meteorologiska instituten i de nordiska och baltiska länderna har avtalat om konkreta åtgärder för att utveckla beredskapen. 

"Vi har precis avtalat om att intensifiera och utvidga samarbetet också med de meteorologiska instituten i Nederländerna och Irland. Vårt gemensamma mål är att i framtiden producera allt högklassigare tjänster för samhället utgående från forskningsrön i syfte att bättre förbereda oss och anpassa oss till de risker som klimatförändringen medför."

Ytterligare information:

Augusti månads väderstatistik: http://ilmatieteenlaitos.fi/elokuu

Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)
Väderprognos från jourhavande meteorolog 24 h/dygn, tfn 0600 1 0600 (3,85 e/min + lna)