Meddelandearkiv: 2012

Minskad havsis en direkt följd av klimatuppvärmningen i det arktiska området

3.10.2012 14:55

Utbredningen av havsis i Norra Ishavet har mätts med hjälp av satelliter från och med 1979. I september i år nådde utbredningen av havsisen det lägsta värdet någonsin, 3,41 miljoner kvadratkilometer.

Bild: Marika Marnela

Bild: Marika Marnela

I september var den genomsnittliga utbredningen av havsis 3,6 miljoner kvadratkilometer, vilket är 0,6 kvadratkilometer mindre än det lägsta värdet som uppmättes 2007. – Havsisens utbredning har minskat under hela mätningstiden, men under de senaste tio åren har avsmältningen accelererat. Observationerna är i samklang med den globala klimatuppvärmningen, konstaterar gruppchefen Jari Haapala vid Meteorologiska institutet.

Snabbare avsmältning av isen i Ishavet

Havsisen kan med tillförlitlighet observeras med hjälp av flera olika satelliter. Observationerna börjar 1979. Med hjälp av observationerna kan man räkna ut hur stor yta av haven som är täckta av is eller hela istäckets utbredning. Vid beräkning av utbredningen av istäcket beaktas endast sådana områden, där isens koncentration av den totala ytan överstiger 15 procent.

Den minsta årliga utbredningen av havsis varierade mellan 6,2–8,0 miljoner kvadratkilometer innan år 2000. I september i år var den genomsnittliga utbredningen av havsis endast 3,6 miljoner kvadratkilometer, vilket är den minsta mängden som uppmätts under hela mätperioden. Isens utbredning är redan för sjätte veckan mindre än det senast uppmätta minimivärdet från 2007.

Utbredningen av havsisen har minskat under hela mätperioden. Minskningen har varit speciellt kraftig under de senaste tio åren. På basis av samtliga observationer har förändringen varit -0,91 miljoner kvadratkilometer per decennium. På basis av observationer från de senaste tio åren har förändringen varit -2,03 miljoner kvadratkilometer per decennium. Det motsvarar en yta som är ungefär fem gånger så stor som Östersjön.

Havsistäcket är ingen enhetlig platta som smälter och växer i kanterna, utan en mosaik av olika stora och tjocka flak. Isens tjocklek beror i synnerhet på lufttemperatur, värmestrålning och vallbildning. Solens strålning, lufttemperaturen och värmeflödet från haven inverkar på avsmältningen. Istäcket rör sig enligt vindarna och havsströmmarna.

Minskningen och förtunningen av havsisen beror på många enskilda faktorer, men i grunden beror förändringarna på uppvärmningen i det arktiska området. På grund av varmare vintermånader blir havsisen inte längre lika tjock som tidigare och därför smälter istäcket snabbare under sommaren. Ökningen av smältvattenområden förstärker uppvärmningen, eftersom öppet hav binder cirka 97 procent av strålningen från solen. I motsats reflekterar ett snötäckt istäcke cirka 70 - 90 procent av solstrålningen tillbaka till rymden. Av isen som klarar sig genom smältningsperioden bildas mångårig is. Under de senaste tio åren har i synnerhet mängden över fem år gammal is minskat betydligt. Förtunningen av isen har också gjort istäcket skörare, vilket medför att rörligheten har förstärkts och isen driver snabbare från Ishavet till Nordatlanten.

Under sommaren 2012 var avsmältningen av havsisen speciellt kraftig i augusti då ett kraftigt lågtryck uppstod på Stilla Havssidan och ledde till en storm som slog sönder istäcket och trappade upp avsmältningen. Lågtryck är vanliga i Ishavet men numera har de större inverkan på avsmältningen av havsisen, eftersom förtunningen lett till att havsisen är mer sårbar för den splittring som orsakas av stormar.

 


Havsisen har minskat snabbare än väntat

Minskningen av havsisen är ett tydligt tecken på klimatförändringens framfart. Ett av de grundläggande resultaten i klimatmodellerna är att Arktis kommer att uppvärmas snabbare än andra områden på jorden och att havsisen kommer att försvinna till följd av ökningen av växthusgaser i atmosfären. De ändringar som observerats i Ishavet motsvarar detta resultat som fåtts redan för tiotals år sedan. En oroväckande utveckling är emellertid att havsisen minskat betydligt snabbare än uppskattningarna i modellerna.

Havsisen förväntas minska även under de följande decennierna.
– Uppskattningarna om ett isfritt Ishav varierar mycket. En konservativ uppskattning är att Ishavet skulle vara isfritt under sommaren tidigast 2030–2050. De sista områdena med flerårig is skulle finnas i de norra delarna av Kanada och Grönland. Andra områden där det i dag finns flerårig is, såsom området kring nordpolen, kan vara isfria redan inom de fem följande åren. Vintertid kommer istäcket att täcka nästan lika stora områden som nu, men havsisen kommer att vara betydligt tunnare, säger Haapala.

Bild: Utbredningen av havsis i Norra Ishavet i september.

Ytterligare information:

Gruppchef Jari Haapala, tfn 040 757 3621, jari.haapala@fmi.fi

 

 

Datalähde: National Snow and Ice Data Center (NSIDC), http://www.nsidc.org/