Meddelandearkiv: 2011

Forskning: Byggnadernas energibehov förändras i takt med klimatförändringen

4.10.2011 11:05

I en färsk undersökning utreder Meteorologiska institutet och Aalto-universitetet de förändrade klimatförhållandena, som utnyttjas vid 2012 års uppdatering av energibestämmelserna och energiberäkningen för byggnader.

Det varmare klimatet påverkar byggnadernas behov av uppvärmnings- och kylenergi. I en färsk undersökning utreder Meteorologiska institutet och Aalto-universitetet de förändrade klimatförhållandena, som utnyttjas vid 2012 års uppdatering av energibestämmelserna och energiberäkningen för byggnader. De nya energibestämmelserna för nybyggen träder i kraft den 1 juli 2012.
I undersökningen som genomfördes av Meteorologiska institutet och Aalto-universitetets högskola för ingenjörsvetenskaper fastställdes det nya teståret TRY2012 för energibestämmelserna och energiberäkningen för byggnader. Vädermaterialen för TRY2012 ersätter materialen för det tidigare tillämpade teståret 1979.

I undersökningen bedömdes att årsmedeltemperaturen kring 2030 kommer att beroende på ort vara 1,2–1,5 grader högre än enligt TRY2012. På vintern höjs medeltemperaturen cirka två grader, på sommaren med knappt en grad. Temperaturväxlingen minskar med ungefär 10 procent på vinterhalvåret. Vid beräkningen av byggnadernas energiförbrukning tog man även hänsyn till den minskade solstrålningen på vintern och våren, den knappt tilltagande vindstyrkan i november till februari och den relativt låga ökningen av luftfuktigheten i oktober till april.
Vid valet av väderdata granskades utomhustemperaturen, luftfuktigheten, solstrålningen och vindhastigheten. Vädervariablerna prioriterades efter hur mycket respektive variabel påverkar byggnadernas behov av uppvärmning och nedkylning i Finland.

Utomhustemperaturen är den viktigaste vädervariabeln för byggnadernas årsförbrukning av uppvärmnings- och kylenergi, men på sommaren har solstrålningen ungefär lika stor effekt.

Den totala energiförbrukningen minskar när klimatet blir varmare

Enligt resultaten minskar de undersökta exempelbyggnadernas behov av uppvärmningsenergi med cirka 10–13 % fram till 2030 och behovet av kylenergi ökar med 13–19 %. Eftersom byggnadernas kylbehov är relativt litet i förhållande till värmebehovet, minskar byggnadernas totala energiförbrukning med 4–7 % fram till 2030. Exempelbyggnaderna representerar typiska finländska nya småhus och kontorsbyggnader. Genom att förbättra byggnadernas energieffektivitet kan man minska växthusgaserna betydligt.

– Resultaten innebär att vi 2030 fortfarande bör förse byggnader med ett ordentligt värmesystem, eftersom de rapporterade temperaturförändringarna inte väsentligt minskar behovet av uppvärmningseffekten. På sommaren är situationen annorlunda eftersom kylbehovet redan nu är större än tidigare. Behovet ökar ytterligare fram till 2030, konstaterar Jarek Kurnitski, ledande expert vid Sitras Energiprogram. Sitra var en av forskningsfinansiärerna.
– Aktuell väderinformation är en viktig utgångspunkt för de nya energibestämmelserna som träder i kraft i juli nästa år, säger överingenjör Pekka Kalliomäki från miljöministeriet, som har finansierat forskningen.
– Till exempel har man i de nya energibestämmelserna lagt större vikt än tidigare vid kontrollen av rumstemperaturen under sommaren. De nya bestämmelserna kräver dels att man använder lämpliga metoder för att förhindra att det blir för varmt, dels att man gör temperaturkalkyler, fortsätter Kalliomäki.

De värden som beskrev framtidens klimat baserade sig på resultaten från klimatmodellerna.
– Utifrån dem utarbetade man med hjälp av statistiska faktorer vädermaterial för framtida testår som motsvarar det beräknade klimatet för åren 2030, 2050 och 2100, berättar Meteorologiska institutets specialforskare Kirsti Jylhä. Med hjälp av väderinformationen från dessa framtida testår beräknade man klimatförändringens effekt på byggnadernas energibehov vid klimatet år 2030, tillägger Aalto-universitetets specialforskare Juha Jokisalo.

Det nya teståret TRY2012 för energiberäkningen utformades utifrån väderprognoser i Finlands olika temperaturzoner i Vanda, Jyväskylä och Sodankylä. Respektive kalendermånad under teståret motsvaras av en verklig historisk månad från perioden 1980–2009. Till exempel var väderförhållandena i januari 1984 i Jyväskylä mycket genomsnittliga och därför togs de med i teståret. I praktiken valdes kalendermånaderna genom en statistisk metod där temperaturen, luftfuktigheten, solstrålningen och vindhastigheten granskades. Dessa fyra vädervariabler prioriterades efter hur mycket de påverkar byggnadernas behov av uppvärmning och nedkylning i Finland.

Mer information:

Meteorologiska institutet: specialforskare Kirsti Jylhä, tfn (09) 1929 4125 förnamn.efternamn@fmi.fi
Aalto-universitetet: specialforskare Juha Jokisalo, tfn (09) 470 23598 förnamn.efternamn @aalto.fi
Miljöministeriet: överingenjör Pekka Kalliomäki, tfn 050 572 6359, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
Sitra: ledande expert Jarek Kurnitski, tfn 040 574 1870, förnamn.efternamn@sitra.fi
Se också (på finska): http://ilmatieteenlaitos.fi/rakennusten-energialaskennan-testivuosi