Meddelandearkiv: 2011

Finländsk rymdforskning bäst i Europa

9.6.2011 9:10

I det tredje anbuds förfarandet 2009 inom EU:s sjunde ramprogram med inriktning på rymdforskning fanns 114 miljoner euro av vilka Finland har fått omkring 8 miljoner. Av dessa pengar gick 4 miljoner till Gumtäkt rymdcenter som är en samarbetsorganisation för rymdforskning mellan Meteorologiska institutet och Helsingfors universitet.

Bild: ESA

Bild: ESA

De finländska forskarnas andel av finansieringen är den största inom EU i förhållande till vårt lands folkmängd eller finansiella bidrag. Av nio projekt leds fem vid rymdcentret i Gumtäkt. Finansieringsbesluten fattades på grundval av ansökningarnas vetenskapliga meriter och resultatet visar att den finländska rymdforskningen är av högre kvalitet än genomsnittet i Europa.


Finansiering av rymdresor och forskning om rymdväder

I tre av projekten, finansierade genom anbudsförfarandet 2009 inom EU:s sjunde ramprogram, utvecklas ny teknik för rymdresor och användning av mätinstrument i rymden.
• I ESAIL-projektet bygger man de strömledande tunna tjuder (trådar) som behövs för det elektriska seglet samt komponenter med vars hjälp tjudret breder ut sig till ett segel i rymden. Det elektriska seglet är en uppfinning som gjordes 2006 vid Meteorologiska institutet med vars hjälp man kan röra sig ute i rymden utan bränsle genom att utnyttja partikelregnet från solen eller kraften från solvinden.
• I E-SQUID utvecklas känsligare röntgen- och infraröda detektorer och supraledande signalförstärkare som ger mer exakta bilder än de nuvarande. I forskningssatelliter till exempel kan man med dessa detektorer fånga upp den avtagande strålningen från universums yngsta och mest avlägsna platser.
• RITD tar ner tekniken från Mars-forskningen till jorden: Den för Marssonden utvecklade värmeskölden och lilla bromsskärmen modifieras för att passa jordens tätare atmosfär. Med hjälp av dessa lätta konstruktioner kan man på ett gynnsamt sätt ta ner föremål från omloppsbanan till Jorden.
Med rymdväder menas huvudsakligen partikelutbrott på solen och andra aktiva företeelser som beror på elektromagnetiska fenomen och som kan orsaka strålningsrisker eller störningar av tekniska system. Två projekt hänför sig till detta område:
• EURISGIC kartlägger hur stor risk som de störningsströmmar som rymdväderfenomenen orsakar utgör för Europas elnät. Dessutom påskyndas Meteorologiska institutets datorsimuleringar av elströmmarna i magnetosfären så att resultaten kan användas för att förutsäga rymdväderstörningar.
• SPACECAST studerar hur högenergipartiklarna som uppträder i samband med rymdväderstörningarna får sin riskfyllt höga energi. Dessa kunskaper kan bidra till att skydda astronauter och satelliter mot partikelskurarna.

 

 

 

i rymdforskningen är mångfalden av observationer ofta ett större problem än knappheten på kunskaper. Mätdata från satelliter och markbaserade observationsnätverk är utspridda runt jorden och tillgången är inte samordnad. Fyra nya projekt riktar nu in sig på att effektivisera forskningen genom att samla ihop data från olika källor som hör till ett forskningsområde till en heltäckande samling på en Internet-server. Materialet får användas fritt av alla forskare via en webbtjänst som är lätt att använda. På servern finns förutom observationsmaterialet kompletterande material, som simulering, analysprogram och förteckningar över intressanta tidsperioder. Ämnesområdena för dessa materialbanker som även kallas för virtuella observatorier är:
• CryoLand: norra halvklotets snö- och istäcke
• ECLAT: jordens magnetosfär och norrskenet bl.a. som hänger samman med den
• IMPEx: planeterna i solsystemet och andra objekt
• SEPServer: solens partikelutbrott och de högenergipartiklar som de producerar

Mer information:

Gumtäkt rymdcenter:
professor Hannu Koskinen, tfn (09) 191 50675, Hannu.E.Koskinen@helsinki.fi

CryoLand: Meteorologiska institutet, forskningsprofessor Jouni Pulliainen, tfn 050 589 5821, jouni.pulliainen@fmi.fi
Eclat: Meteorologiska institutet, gruppchef Kirsti Kauristie, tfn (09) 1929 4637, kirsti.kauristie@fmi.fi
ESAIL: Meteorologiska institutet, forskningschef Pekka Janhunen, tfn (09) 1929 4635, pekka.janhunen@fmi.fi
E-SQUID: Helsingfors universitet, docent Juhani Huovelin, tfn (09) 1912 2948, juhani.huovelin@helsinki.fi
Eurisgig: Meteorologiska institutet, specialforskare Ari Viljanen, tfn (09) 1929 4668, ari.viljanen@fmi.fi
IMPEx: Meteorologiska institutet, gruppchef Esa Kallio, tfn (09) 1929 4636, esa.kallio@fmi.fi
RITD: Meteorologiska institutet, gruppchef Ari-Matti Harri, tfn 050 337 5632, ari-matti.harri@fmi.fi
SEPServer: Helsingfors universitet, universitetslektor Rami Vainio, tfn (09) 1915 0670, rami.vainio@helsinki.fi
SPACECAST: professor Hannu Koskinen, tfn (09) 191 50675, Hannu.E.Koskinen@helsinki.fi