Meddelandearkiv: 2016

ESAs ExoMars tar Meteorologiska institutets forskningsinstrument till Mars

18.3.2016 11:30

ESAs ExoMars-sond avfyrades framgångsrikt mot Mars den 14 mars. ExoMars utgörs av satelliten (TGO) som kretsar kring Mars samt Schiaparelli-forskningsfarkosten som landar på ytan. Meteorologiska institutet har levererat instrument som observerar tryck och fukthalt i atmosfären kring Mars till Schiaparelli-farkosten.

EXOMARS-sonden avfyrades framgångsrikt direkt efter att "launch window" öppnades den 14 mars kl. 11.31 finsk tid. Avfyrandet gjordes från rymdcentret Baikonur i Kazakstan med den ryska rymdorganisationens (Roscosmos) raket Proton-M. Idag cirka kl. 22.13 finsk tid lösgörs Proton Breeze-M -bärraketen och ExoMars-sonden fortsätter sin resa bort från jordens gravitationsfält mot banan riktad mot Mars.

Efter att ha lösgjort sig från Protonin Breeze-M -bärraketen överförs ExoMars-sonden för styrning av ESAs stödorganisation på jorden som kommunicerar med ExoMars med hjälp av sitt teleskopnätverk. ExoMars gör en systemkontroll och riktar sina huvudantenner mot Jorden. Den första datasignalen från ExoMars/TGO förväntas nå ESAs teleskop kl. 23.29.

Trycket och fukthalten i atmosfären kring Mars mäts med finska instrument

I Schiaparelli-farkosten finns forskningsutrustning som observerar atmosfären kring Mars vari ingår instrument som mäter tryck och fukthalt i atmosfären utvecklade av Meteorologiska institutet. Meteorologiska institutet har tidigare styrt liknande instrument bl.a. i NASAs Curiosity-landfarkost (2012 -) och Mars Phoenix -landaren (2008), samt på Saturnusmånen Titan, på vilken den för ESA och NASA gemensamma Huygens-sonden landade i januari 2005.

Huvudsyftet med ExoMars är att undersöka utgående från omloppsbanan förekomsten av metan och andra gaser i låga halter på Mars. Ett obestridligt fynd av metan skulle vara en signal på endera elementär organisk verksamhet eller geologisk aktivitet. Med hjälp av Schiaparelli-landaren som väger cirka 600 kg vill ESA i första hand bestyrka och bekräfta, hur väl en kontrollerad och exakt landning på ytan av Mars kan utföras.

Resan till Mars tar sju månader

Resan till Mars tar cirka sju månader. Schiaparelli-landaren lösgörs från sitt moderfartyg och styrs mot sin landningsplats tre dagar innan ankomst till Mars. Den träffar övre delen av Mars atmosfär med en hastighet på cirka 21000 km/h och landar med hjälp av värmesköld, fallskärmar, bromsraketer och till sist stötdämpande konstruktioner på Mars yta. Schiaparelli får sin energi från ackumulatorer med hjälp av vilka den samlar information på Mars yta under några dagar. Moderfartyget TGO styrs på en bana runt Mars, där den planeras att undersöka Mars under fem år.

Tryck- och fuktinstrumenten för atmosfären kring Mars som utvecklades av Meteorologiska institutet grundar sig på givarteknologi från Vaisala Oyj. I utvecklingen av instrumenten deltog även Suomen Optomekaniikka Oy, Skytron Oy och Ideal Engineering Oy.

Ytterligare information:
Forskningschef Ari-Matti Harri, tfn 050 337 5623, ari-matti.harri@fmi.fi
Äldre forskare Maria Genzer, tfn 029 539 4724, maria.genzer@fmi.fi
Forskare Timo Nikkanen, tfn 040 764 8091, timo.nikkanen@fmi.fi

Rymdforskarna på Meteorologiska institutet följer ExoMars på Twitterkontot @FMISpace