Havet fryser

Havsisen är salt i motsats till den is som bildas i sjöar och rinnande vattendrag. Som en tumregel kan man säga att havsisen har en salthalt som är ungefär en tredjedel av salthalten i det vatten den bildats av. Saltet och andra orenheter i havsisen är belägna mellan iskristallerna. Detta är förklaringen till att havsisen är svagare än den is som bildats av sötvatten.

Om man på våren placerar en isbit i solen passerar solstrålarna de rena iskristallerna men absorberas av saltet och andra orenheter mellan kristallerna som sålunda smälter isär. På så sätt avslöjar vårisen havsisens kristallstruktur.

När man tala om is skiljer man ofta på kärnis och stöpis, också kallad pålagrad is. När isen har bildats direkt genom tillfrysning av vatten talar man om kärnis. Kärnisen är blåsvart, glasklar och kristallerna är oftast stora. När isen fått ett tjockt snölager sjunker den under vattenytan på grund av snötäckets tyngd. I denna situation stiger det upp vatten på isen, och det understa snölagret blandas med vattnet till snösörja. När kölden ökar fryser snösörjan till det man kallar stöpis. Stöpisen är ljus och ogenomskinlig, och kristallerna, små och kornlika. Dessutom innehåller stöpisen oftast rikligt med luftbubblor.