Atmosfär-ABC

Atmosfär-ABC innehåller nära 350 sökord inom områdena meteorologi, klimatologi, luftkvalitet och geofysik. I slutet av varje förklaringsdel finns den engelskspråkiga motsvarigheten till sökordet med vars hjälp man kan söka mer information om ämnesområdet på Internet.

Termerna uppdaterad senast 06.10.2010. Sökord finns 321 st. Den senaste termen är "SILMU".

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  R  S  T  U  V  W  Z  Å  Alla 

Kelvin  

skalan är en absolut temperaturskala, vars nollpunkt är den absoluta nollpunkten (-273,15 °C). 1 K = 1 °C. Lord Kelvin (egentligen W. Thomson, 1824-1907), engelsk fysiker som forskade i termodynamik. - Absolute temperature

Klimat  

är ett beräknat långtidsmedelvärde av meteorologiska storheter på ett visst ställe (temperatur, nederbördsmängd, vindhastighet, vindriktning, luftens fuktighet och tryck mm.). En typisk referensperiod är 30 år. - Climate

Klimatförändring  

betyder en variation i förhållandena i atmosfären som sker naturligt under flera tidsintervall och på olika ställen av jordklotet. Som exempel kan nämnas de geologiska tidsperiodernas variationer mellan istider och varma perioder med ett tidsintervall på 10 000-100 000 år. Hit hör även oceanernas svängningar  El Niño och La Niña som sker med några års mellanrum och vilkas påverkningar når från Stilla Oceanen till dess omgivning och hela tropiken. Från mitten av 1800-talet har jordklotets temperatur stigit med 0,3-0,6 grader och under nästa århundrade uppskattar man att klimatet blir 1-3,5 grader varmare. Temperaturens förändring varierar märkbart mellan olika områden. Den kraftigaste temperaturökningen kommer troligen att ske nära polerna. Klimatförändringen härrör också från den av människans verksamhet förorsakade direkta eller indirekta förändringen i atmosfärens sammansättning och de fysikalisk-kemiska processerna som bland annat påverkar jordklotets temperatur- och nederbördsförhållanden. Den mest kända av dessa faktorer som förorsakas av människan är förstärkningen av växthuseffekten som i huvudsak förorsakas av användning av fossila bränslen, nedhuggning av regnskogar och de kemikalier som människan släpper ut i atmosfären. Till klimatförändringen som förorsakas av människan hör också ozonminskningen som påträffas i stratosfären över polarområdena och som påverkar klimatet i den övre atmosfären på en höjd av 15 kilometer och uppåt. - Climate change

Klimatkänslighet  

Med klimatkänslighet avses den temperaturförändring i jordklotets atmosfär som följer av en fördubbling av koldioxidhalten. Enligt IPCC ligger känsligheten mellan 1,5 och 4,5°C. - Equilibrium Climate Sensitivity

Klimatologi  

är ett delområde inom meteorologin som undersöker jordens klimat. - Climatology

Klimatscenario  

är en alternativ möjlig utvecklingsutsikt för det framtida klimatet. Det är ingen prognos och med det kan man inte exakt räkna ut hur klimatet kommer att förändras. Scenarierna baserar sig på de bästa värden som finns till hands om det framtida klimatet och innehåller alternativa antaganden om faktorer som påverkar miljön, människans verksamhet inberäknad. Klimatscenarier sätts upp av den internationella organisationen IPCC som undersöker förändringar i atmosfären. Enligt klimatscenariot kommer temperaturen i Finland att stiga med 1,5°C-4,5°C under tidsintervallet 1990-2100. Enligt scenariot stiger temperaturerna i Finland snabbare än på jordklotet i allmänhet. Under vintrarna är temperaturökningen större än under somrarna. Nederbördsmängden ökar under vintern men sommarregnen torde förbli som de nu är. - Climate Change Scenario

Klimatskeptiker  

är en person som är intresserad av klimatfrågor och framför motsatta åsikter gällande orsakerna till klimatförändringen i förhållande till de uppfattningar om klimatförändring som råder inom vetenskapssamfundet för klimatforskning. Skeptikerna vill särskilt se hela klimatförändringen som en naturlig variation i atmosfären och utan människans andel genom utsläpp av växthusgaser. För det mesta är en klimatskeptiker en lekman eller expert inom ett annat vetenskapsområde. Skeptiker får i huvudsak publicitet på diskussionsforum på Internet eller på dagstidningarnas läsarspalter - Climate sceptic

Klotblixt  

är ett blixtlikt långsamt urladdande elektriskt fenomen som observerats under åskväder och tillsvidare inte har kunnat förklaras vetenskapligt. Klotblixten svävar fritt i luften, varar i flera sekunder, rör sig långsamt och lyser ungefär såsom en stark glödlampa. Dess storlek varierar från några centimeter till en meter. En klotblixt kan försvinna med en smäll eller ljudlöst och förorsakar inga betydande skador såsom den egentliga blixten. Många forskare anser dock att klotblixten är en ofysikalisk föreställning. - Ball lightning

Knop  

är en enhet för hastighet som särskilt används inom flyg- och fartygstrafiken. 1 knop = 1 knot. 1 knot/h = 1 852 m/h. 1 852 m är = 1 sjömil som motsvarar en sträcka på en bågminut på jordklotets yta i syd-nordlig riktning. Hastigheten 10 knop i timmen är alltså ungefär 18,5 km/h. - Knot

Koldioxid  

är syrets förbränningsgas (CO2) som i huvudsak uppkommer under förbränningsprocessen av organiska ämnen till exempel då man bränner stenkol eller råolja. I atmosfären utgör koldioxiden ungefär 0,039 % av alla gaser i närheten av jordytan. Koldioxiden är en viktig växthusgas. Gasens livstid i atmosfären är lång, mer än 100 år, vilket till en del förklarar orsaken till att stoppandet av växthuseffektens förstärkning kräver betydande världsomfattande utsläppsbegränsningar. - Carbon dioxide

Kolmonoxid  

 kolos

Kolos  

det vill säga kolmonoxid (CO) är en ofullständig förbränningsprodukt av kol. Den är ett farligt miljögift som bland annat förekommer i bilarnas avgaser. - Carbon monoxide

Kompass  

I magnetkompassen visar den magnetiserade nålen balanserad i vågrätt läge mot den magnetiska nordriktningen. Den här riktningen avviker från den verkliga nordriktningen med en missvisning. I Finland är missvisningen i genomsnitt 5° (≈ 83 v) österut från norr. I Finland får man ett tal för missvisning på terrängkartor och sjökort från databasen för missvisning som upprätthålls av Meteorologiska institutet. - Compass

Kondensationstrimma  

uppkommer bakom högtflygande jetflygplan. Det är fråga om kondenserad vattenånga som förorsakas av avgaser. Fenomenet är ett konstgjort moln. - Condensation trail (Contrail)

Kontinentalklimat  

är en klimattyp som förekommer i de inre delarna av kontinenterna som ligger på mellanbreddgraderna. Somrarna är heta och torra, vintrarna kalla och torra. - Continental climate

Konvektion  

uppstår i materia där det finns temperaturskillnader. I atmosfären sker förflyttning av värme vanligtvis vertikalt (advektion). Konvektion sker också i jordens flytande vätskekärna där faktorerna som förorsakar rörelse förutom temperaturskillnaderna är skillnaderna i densitet och tryck. I solen sker konvektionen i ytskiktet där materian som är hetare och lättare än den runtomkringliggande rör sig uppåt och den kallnande tyngre substansen sjunker nedåt. - Convection

Konvergens  

Med konvergens avses ett område dit vinden hämtar mer luft än den för bort därifrån. Nära jordytan uppstår då stigande luftströmmar och ett lågtrycksområde. Motsatsen till konvergens är divergens. - Convergence

Kornblixt  

är en blixt som syns så långt borta (över 15 kilometer) att inget muller hörs. Ses oftast i augusti då det nattetid är tillräckligt mörkt för att upptäcka blixtar på långt avstånd. - Heat lightning

Kosmisk strålning  

det vill säga rymdstrålning, är strålning som består av högenergipartiklar som kommer från rymden utanför solsystemet till jordklotet och som till största delen består av protoner. Den är starkast på en höjd av 20 kilometer där den joniserar luftmolekyler och ger upphov till sekundära partiklar under kollisionsreaktionen. - Cosmic radiation

Kryosfären  

är den del av hydrosfären där vattnet förekommer i frusen form, dvs. snön, isen, glaciärerna och tjälen. Ett område inom geofysiken som undersöker detta är bl.a. glaciologin. - Cryosphere

Kväve  

är den vanligaste gasen i atmosfären (N2). - Nitrogen

Kväveoxid  

är en av flera kända kemiska föreningar av kväve och syre. Med tanke på klimatförändringen och luftkvaliteten är de mest betydande oxiderna dikväveoxid, alltså lustgas (N2O), samt kväveoxid (NO2). Den förstnämnda är en betydande växthusgas som främst uppstår inom processer i lant- och skogsbruket. Ungefär 6 % av växthusgasernas strålningsdriv kommer från lustgasen (går också under benämning kväveoxidul). Kväveoxid är ett miljögift i gasform som uppstår ur industrins utsläpp. Den spelar en central roll i bildningen av smoggfenomenet i städer. - Nitrogen oxide